Radiofrekvens för trygghetslarm

433. 868, 869...? Vilken radiofrekvens är den rätta? Leverantörerna pratar om 869 MHz som den smalbandiga lösningen på alla problem, men vad är sanningen?

Vilken radiofrekvens som används är en teknisk detalj som i det stora hela är oviktig. Det viktigaste när det gäller radiofrekvenser är att myndighetskraven är uppfyllda, och de flesta leverantörer håller sig inom lagens råmärken.

För att få använda en radiosändare i Sverige ska man normalt ha tillstånd för den. Anledningen är att man måste undvika att flera sänder samtidigt på samma frekvens, annars skulle de störa varandras sändningar. I Sverige är det Post- och Telestyrelsen (PTS) som delar ut tillstånden. För att minska på administrationen finns det ett antal undantag, frekvenser som man inte behöver tillstånd för att nyttja. Det är dessa frekvenser som oftast används av trygghetslarm.

Frekvens OK? Kommentar
26,855 MHz Ja Licensbefriat i Sverige.
169 MHz Ja Gammal frekvens, godkänd av myndigheter
315 MHz Nej Fri frekvens i t.ex. USA, men får ej användas i Sverige
433/434 MHz "Nja"  Fri frekvens i EU, kan även användas t.ex. radiostyrda leksaker varför störningsrisk föreligger
868 MHz Ja  Fri frekvens i EU. Denna har begränsningar med avseende på utnyttjande över tid, vilket ska minska risken för störningar.
869 MHz Ja Enligt EU reserverad för trygghetslarm. Får ej användas för andra typer av larm eller ex.vis. telemedicin.
915 MHz Nej Fri frekvens i t.ex. USA, men får ej användas i Sverige.
2,4 GHz Ja Fri frekvens, används bland annat av Bluetooth.

 

Duty cycle

På frekvensbanden över 868 MHz kräver lagen att man inte sänder mer än en viss procent av tiden, vilket drastiskt minskar risken att två sändningar kolliderar. Som exempel på motsatsen kan nämnas trådlösa hörlurar på 433-434 MHz som sänder kontinuerligt när de används. Detta kallas i branschen duty cycle och åtföljs ofta av ett procenttal som anger hur stor del av tiden man får sända. Ju längre siffra, desto mindre risk för störningar.

Frekvenser och räckvidd

Generellt kan man säga att höga frekvenser dämpas mer av väggmaterial än låga. Ju högre frekvens, desto mer beter sig strålningen som ljus - dvs den studsar mot väggar snarare än att den går igenom. Därför kan lägre frekvenser ha bättre räckvidd inomhus.

Utomhus, däremot, vid fri sikt, har höga frekvenser generellt bättre räckvidd än låga.

EU-frekvensen

Inom bandet 868-870 MHz finns en speciell frekvens som vissa tillverkare brukar benämna "EU-frekvensen". Denna frekvens är dedikerad för sk social alarms, och får inte användas för att överföra någon annan information än just trygghetslarm. Detta betyder att risken för störningar från annan utrustning är mindre. En nackdel med denna frekvens är att tekniken för att sända och ta emot signaler i vissa fall ännu inte är helt pålitlig. Frekvensen som nyttjas tillåter en väldigt liten avvikelse, och temperaturvariationer och åldring av kretsarna gör att frekvensen kan avvika från det normala så pass mycket att larmknappen helt tappar kontakten med trygghetslarmet. Detta torde dock vara vanligast på de gamla trygghetstelefoner som nyttjade 169 MHz (en annan sk smalbandig frekvens som tillåter liten avvikelse).

Dubbelriktad radio

Vissa trygghetslarm har en funktion där larmknappen fortsätter att sända larmet fram tills att en kvittens skickas tillbaka från trygghetstelefonen. På exempelvis 434 MHz är detta nästan nödvändigt, eftersom det kan finnas långvariga störningskällor som blockerar larmet under lång tid. På 868 MHz räcker det om larmknappen själv upprepar larmet några gånger. Dock bör larmknappen sända på ett sådant sätt att den undviker kollisioner om två larmknappar aktiveras samtidigt.